Måndag morgon

I morse föddes det en till liten flicka i ladugården.. eller just utanför. Det verkar vara poppis att pluppa ut ungarna just utanför utgången, där de andra tackorna springer fram och tillbaka. Jag hade stått och tittat ut genom fönstret och såg att alla tackor var ute och väntade på frukost, utom en, som brukar vara mest matglad och gapig. Så gick jag in i fårhuset och hörde ett litet bräkande och såg att det stod ett blött litet lamm utanför fårens lucka där de går ut. Tackan som lammade är två år, men har aldrig lammat tidigare, så det var kul att det gick så bra för henne. Nu har de båda fått en egen box där de kan lära känna varandra, tackan är lite sprallig och knepig ibland så det kan behövas. Även detta lamm var svart med en vit tofs på huvudet, verkar vara inne i år med den färgen och teckningen.

Sedan har jag även hunnit släppa ut våra två damer som inte skall få något lamm, på betet, där dom verkar stortrivas. Jag var lite fundersam över hur det skulle gå när de bara är två. Än så länge funkar det, men jag får väl se om de börjar bräka sig hesa mot kvällen när de hör tackorna och vill tillbaka till flocken. Så småningom kommer de dock att få sällskap av både tackor och lamm. Vi ger både hö och kraftfoder till damerna i fårhuset och då är det ju helt onödigt att de två som inte skall få några lamm också skall stå och äta kraftfoder, när de lika gärna kan få komma ut och äta gräs.

De två tackorna som lammat tidigare har delar numera en större box. De minsta lammen studsar runt som tokar och är överlyckliga över att få sträcka på sina långa ben och Lill-Erik verkar glad över att ha nya kompisar att leka med.

Lillan och pricken på upptäcktsfärd i hagen

Välkomstkommité utanför stängslet

Erik och Tott var mer intresserade av älg än av flickorna i hagen bredvid.